Häxan njuter grönska och de mjuka vindarna som bär doft av
liv och nyförälskelse. Sunna sol värmer marken hon går på och ger återsken i
det porlande vattnets lek. Det levande livets lov. När fladdermössen dansar i
skymningen och morgondimman är trolsk och höljer in det skirt och tunt över äng
och sjö. När hennes bara fötter vibrerar i takt med moder jord, och hennes
andetag är lätta och förväntansfulla. När hennes trumma går i ett med alltets
hjärtslag, och hennes runor kastas i månens sken. Allt är kärlek, allt är liv.
Det är något speciellt med de
ljusa sommarnätterna. År efter år försöker jag att fånga känslan de bär på . Nå
till dess innersta kärna, och komma fram till vad det är som gör att jag dras
till nattens dimmor och trädens viskningar. Det är något där ute, som får mig
att minnas - en känsla jag tycker om att känna…
Dimma över Lötsjön här hos mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar