Torsdag är den veckodag som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska
åskguden Tor. På latin kallad dies Jovi, vilket betyder Jupiters dag. I
Norden jämställde man Tor med de romerska gudarnas konung, Jupiter. Torsdagskvällen
och den därpå följande natten var enligt folktro en vanlig tid för handlingar
som hade med magi och trolldom att göra. Ville man lära sig att spela av näcken
eller tillverka en bjära, så skulle det ske 3 torsdagar i följd. Åtgärder mot
sjukdomar skulle vidtas under torsdagsnatten.
En bjära (mjölkhare, trollhare, pukhare, puken,
trollkatten, baran, bärarn) var i svensk folktro ett dragväsen som en häxa
använde för att stjäla mjölk från grannarnas kor. En bjära kunde vara en hare
(Småland), en katt eller en fågel (Dalarna) eller ett nystan (Norrland).
Bjäran kunde skapas utifrån exempelvis ett nystan genom
olika ritualer, eller så kunde häxan ha fått den direkt från djävulen. Det
sades att om man skadade bjäran skadade man också dess ägare. Slemsvampen trollsmör
kallades ibland bjäradynga och troddes kunna avslöja var den skyldiga
kvinnan bodde.
Den första beskrivningen av hur en bjära tillverkades är
från en häxprocess i Söderala i Hälsingland 15 januari 1597. Häxorna sades då använda
bland annat smör, jord, aska från brända bitar av sina tilltänkta offers
fönsterkarmar, metall från kyrkklockor, blod från sina egna fingrar och en
levande orm. En detaljerad beskrivning av hur en bjära görs finns upptecknad
från Frostviken i Jämtland. Kring en boll av katthår eller kalvhår nystas tre
torsdagskvällar i rad ulltråd i nio färger, och den tredje kvällen droppas tre
droppar blod ur det vänstra lillfingret i nystanet. Då bjäran sänds ut för att
stjäla mjölk, kastar man den över vänstra axeln och säger: "Jag har gett dig blod, fan ska ge dig mod. Du ska för mig på
jorden springa, jag ska för dig i helvetet brinna". Då en bjära
förstördes, brukade dess ägare enligt legenden genast visa sig, på grund av
sitt löfte att brinna i stället för den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar