Bakgrund och historik 💀
Föreställningen om fredagen den trettonde som olycksdag kan tidigast beläggas i
mitten av 1800-talet, och verkligt spridd bland folk i allmänhet blev den först
på 1900-talet. Idén vann anklang inte minst inom litteraturen, till exempel i
Thomas W. Lawsons roman Friday, the Thirteenth (1907), som handlar om panik
bland börsmäklare på Wall Street. Först under decennierna därefter började man
på allvar uppfatta fredagen den 13 som en dag då man borde ta sig i akt, och
under de senaste decennierna har vi fyllt på mytfloran genom att söka oss
tillbaka i historien på jakt efter diverse olyckor som sägs ha inträffat på
datumet ifråga. Ett av de senaste tillskotten är att ett betydande antal
ordensmedlemmar från Tempelherreorden blev fängslade av Filip IV av Frankrike
fredagen den 13 oktober 1307 på order av påven Clemens V. Många av dessa
torterades och avrättades dessutom.
En annan hypotes grundar sig på att Jesus hade tolv lärjungar, och när Jesus förråddes var Judas Iskariot den trettonde vid bordet. Det kan även ha varit så att det baseras på att det fanns sammanlagt tretton personer och att Jesus korsfästes och dog på långfredagen.
Vidare finns i den nordiska mytologin en berättelse om hur svekets och ondskans gud Loke kom som den trettonde gästen till ett gästabud i Valhall och sedan lurade blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.
Folktro
Fredagen betraktades i det gamla bondesamhället som ett slags helg- och
vilodag,]
en dag som var olämplig att börja med ett arbete på och det man gjorde fick
inte vara bullersamt. Det var också olämpligt att starta en resa, särskilt en
längre mer äventyrlig resa, särskilt till sjöss. Talet 13 betraktas som ett
magiskt tal inom folktro och magi.
Fobier
Triskaidekafobi (av grekiskans treiskaideka ’tretton’ och phobos ’rädsla’) är
fobi för talet tretton och fobi för fredagen den trettonde specifikt kallas
paraskavedekatriafobi eller paraskevidekatriafobi" av grekiskans paraskeví
’fredag’, dekatreís) ’tretton’ och fobi ’rädsla’.
Statistik
Enligt en omfattande olycksgranskning som försäkringsbolaget Trygg-Hansa gjort
inträffar nästan sju procent färre skador under fredagen den 13 än under en
genomsnittlig dag och tre procent färre skador fredagen den 13 än under en
genomsnittlig fredag.
Länsförsäkringar har granskat de drygt fyra miljoner skador som anmälts under de senaste tretton åren – vilket visar att fredagen den 13:e inte alls är särskilt olycksdrabbad. Snarare tvärtom. Det sker ungefär 17 procent färre skador under fredagen den 13:e än under en helt vanlig genomsnittlig dag. Tittar man på datumet i månaden är det istället den 1:e som utmärker sig som otursförföljd med sju procent av totala skadorna.
Dessutom verkar tisdagar sticka ut som en otursdag jämför med andra veckodagar. Enligt utfallet av den här granskningen så är fredagen den 13:e mer som en turdag. Dessutom verkar de flesta ha tur med vädret just den här gången, soligt och plusgrader i princip hela landet, säger skadespecialist Susanne Fagerberg på Länsförsäkringar.
Den vanligaste olyckshändelsen under fredagen den 13:e är att du råkar tappa bort eller skada dina saker, enligt undersökningen.
Föreställningen om fredagen den trettonde som olycksdag kan tidigast beläggas i mitten av 1800-talet, verkligt spridd bland folk i allmänhet blev den först på 1900-talet. Idén vann anklang inte minst inom litteraturen, till exempel i Thomas L. Lawsons roman Friday, the Thirteenth (1907), som handlar om panik bland börsmäklare på Wall Street.
Först under decennierna därefter började man på allvar uppfatta fredagen den 13:e som en dag då man borde ta sig i akt, och floran av myter har fyllt på genom att vi sökt i historien på jakt efter diverse olyckor som sägs ha inträffat på datumet ifråga.
Till exempel blev ett betydande antal ordensmedlemmar från Tempelherreorden fängslade av Filip IV av Frankrike fredagen den 13 oktober 1307 på order av påven Clemens V. En annan hypotes grundar sig på att Jesus hade tolv lärjungar, och när Jesus förråddes var Judas Iskariot den trettonde vid bordet.
