Blåmåndagen - En dag som kan vara både blå och svart

Stilla veckan, även passionsveckan, dymmelveckan, tysta veckan är den sista veckan i fastetiden, det vill säga veckan före påskdagen, från palmsöndagen till påskafton och firas till minne av Kristi lidande och död på korset.

Veckan före påsk var fastans strängaste och allvarligaste tid. Många arbetsuppgifter fick inte utföras. Särskilt "kringgärning" som spinning och malning ansågs inte lämpligt, eftersom de förstärkte frälsarens lidande.

Det här var också den vecka när häxorna var som farligast. Alla dörrar och spjäll borde hållas stängda. Alla färdredskap som kvastar, rakor, bakspadar, hötjugor och liknande måste plockas undan. Som skydd kunde man måla ett kors på dörren. Rädslan för häxor har funnits kvar långt fram i tiden. De hade en maktposition som botare och magikunniga. De kunde även utöva svart magi och orsaka stor skada på folk, fä och ägor.

När häxorna rider på påskkorten med kvast, kaffepetter, och katt så är det inte mycket som stämmer med den bild som finns i redogörelserna från häxprocesserna i slutet på 1600-talet.

Kaffe fanns inte, så någon kaffepetter hade inte häxorna med. Inte heller reste de alltid på kvast. Det vanligaste färdsättet var att rida på en annan människa eller ett djur, gärna en ståndsperson som präst, länsman eller rättare. Färden gick dessutom upp och ner och bak och fram.

Katten som reser med, nämns ytterst sällan i protokollen. Katter kan däremot förekomma som den som utför ett uppdrag åt en häxa. Häxor kunde också förvandla sig till kattor.

På blåmåndag, eller "svarta måndag", var den som klev upp sist "askfisen". En tradition i Bohuslän var att sota skorstenarna på svart måndag. Eftersom man även klädde kyrkorummet i svart, sorgens färg, fick den namnet svart måndag. I äldre tid kunde benämningen blå nämligen avse den färg som vi idag kallar svart.

Blåmåndag kallas även bull-, fläsk- eller korvmåndagen. Namnet kommer från tyskans "Blauer Montag", kanske från den tid då man under fastlagen klädde (sydtyska) kyrkor i blått. Eftersom fastlagstiden var en tid med karnevaler och upptåg, övergick snart betydelsen till att bli "arbetsfri dag". Förr tog sig gärna hantverkargesällerna ledigt på måndagarna, så kallad frimåndag (förbjudet i skråordningen av år 1669).

I norskan och danskan har ordet blåmåndag betydelsen "arbetsfri dag". I Finland förekommer flera olika benämningar på måndagen. I Österbotten kallas den för mulimåndag (mulen måndag) och kråkmåndag. I Nyland för frimåndag och blåmåndag. I Åboland för mulimåndag och blåmåndag.

Måndag är ju en allmän favoritdag! Den härliga måndagströttheten efter helgens ojämna sömn, lyckokänslan över att äntligen få återvända till jobbet (eller skolan) efter ledigheten… Nej! Vänta! Det där är ju anledningarna till att inte gilla måndagar! 

Inom folktron finns det dock en hel del anledningar till att gilla måndagar. Måndag är allmänt förknippad med lycka och frid. Enligt irländsk folktro är måndag den största turdagen på hela veckan.

Måndag är starkt förknippad med månen, och har sitt namn efter den fornnordiska guden Måne. Guden Måne jagades över himlavalvet tillsammans med sin syster Sol inom den nordiska mytologin.

Men även om måndag är en allmän lyckodag, så finns det olycksaliga måndagar. Varje regel har sitt undantag. Vissa måndagar har blivit otursdagar eftersom de förknippas med särskilda händelser.

Den andra måndagen i augusti är en otursdag, eftersom städerna Sodom och Gomorra denna dag förstördes av Gud som straff för befolkningens utsvävade livsstil. Den sista måndagen i december är också en otursdag eftersom Judas födelsedag sägs vara då, och att det var just denna dag han förrådde Jesus på. Vissa skrock varnar även för att det bringar otur att starta ett nytt projekt eller gifta sig på en måndag.

Magitips för dagen: Idag passar magi som exempelvis: Drömarbete, affärer, materiella saker, andlig utveckling, kvinnlighet, meditation, fertilitet. Köp gärna en lott oxå! Passa på nu när det é en turdag!

Vad tycker ni om måndagar? Hur spenderade ni er måndag?