Lughnasadh/Lammas

Jag gillar verkligen höstens skördehögtider, tycker de är så mysigt magiska. Kanske beror det på att jag är född på hösten (i oktober)? Jag firar dem med en ritual/ceremoni. Firar du också årshjulets högtider? Berätta gärna lite i en kommentar.

Idag firar vi alltså Lughnasadh, den första av 3 skördehögtider, (de andra två är Mabon och Samhain.) Lughnasadh handlar just om skörden av den första säden. Nu har sommarens frukter, grönsaker och säd börjat mogna, och vi får på allvar ta del av den rikedom som föreningen mellan gudinnan och guden gett upphov till.

Guden har gift sig med Gudinnan, hon är gravid, men nu blir Guden offrad för folket. Hans blod är det som kommer få skörden att växa även nästa år. Gudinnan ger upp honom med sorg, men hon vet att offret är nödvändigt. På samma sätt vet Guden också att hans offer är nödvändigt och han gör det villigt. Guden tar vid denna högtid sin skepnad som kornguden, kungen som offrar sitt liv för att skörden ska bli riklig och ge nytt liv åt folket och landet. Gudinnan är den som med tungt hjärta tar hans liv.

De flesta artiklar om Lughnasadh pratar om hur det handlar om den första skörden och att man firar det. Man bakar bröd och njuter av årets gåvor och är tacksam över allt man har fått i livet och under året. Det här är absolut en väldigt viktig del av högtiden, men det finns också en annan aspekt av den som är minst lika viktig. Den aspekten är vad vi offrar. Om man endast fokuserar på att vara tacksam och fira skörden, så tycker jag att högtiden kan bli lite platt. Om vi istället inkluderar och ärar offrandet också blir det en mycket mer dynamisk och fulländad högtid.

När vi återberättar och firar Gudinnans offrande av Guden så ärar vi det faktum att både Gudinnan och Guden är beredda att ge upp något som är väldigt värdefullt för dem, för att folket ska kunna överleva. Det här symboliserar att vi ibland måste göra stora uppoffringar både för oss själva, men också för andra. Det är när vi gör detta som vi kommer närmare gudarna och vårt eget högre syfte. Om du funderar på det, om du tror att allting inom Wicca och din egen spirituella utveckling ska komma till dig gratis, så står du också förmodligen stilla. Men när du är beredd att göra egna uppoffringar, då kan du åter röra dig framåt.

Guden och Gudinnan offrar det livgivande blodet för att naturen, som de har levt av hela året, ska kunna återhämta sig och livnära dem även nästa år. Det är ett ständigt kretslopp av att ge och ta. Det du tar, måste du ge något i gengäld för.

Förr kunde man vid skörden offra de första vetestråna som en s.k. ”Corn dolly” till exempel, eller andra korn. Man offrade sådant som var av värde för en själv och det samhälle man levde i. För att visa sin tacksamhet. Ju mer samhället har sekulariserats, desto mindre har vi offrat…

Min Lughnasadhritual brukar handla just om gudens offer. Vi offrar av den första skörden både för att tacka för den säd vi fått, och för att försäkra oss om att resten av skördetiden ska bli lyckad. Särskilt som vi numera lever i en tid då man kan få tag på i stort sett vilken mat som helst när som helst på året kan det vara bra att göra den här rituella kopplingen till hur viktigt det faktiskt är att vi lyckas odla det vi behöver, och att vår överlevnad i slutändan beror på naturen och årstidernas växlingar. Många häxor brukar baka en brödgubbe som symbol för guden, och offra den.

Då årshjulet följer solens gång och ljuset som ständigt växlar mellan växande och avtagande, och detta är den första högtiden efter midsommar som var ljusets höjdpunkt, så går vi nu åter mot mörkare tider. Genom sitt offer tar guden det första steget på vägen mot dödsriket. Som allt annat liv måste han dö för att kunna återfödas efter vinterns vila.

Sist men inte minst så handlar det här om att ge tillbaka till samhället man lever i, och magi under Lughnasadh/Lammas handlar ofta om vad man kan göra för att hjälpa sitt lokala samhälle, eller världen i stort.

 

Namnet Lughnasadh (uttalas ”LOOnassa”, med betoning på ”loo”) betyder festen för guden Lugh, en keltisk eld-, sol- och hjältegud. Lughnasadh är en av de fyra ”större” årshögtiderna, som härstammar från de gamla kelterna. Det var en keltisk skördefest, och ett annat namn är Lammas, som kommer av ”Loaf-mass” och kan översättas ungefär till ”brödmässa”.