LÅÅÅÅNGFREDAG

Vågar man börja långfredagens berättelse mé ett skämt – ja jag vågar.

Långfredagen var, precis som många andra dagar under våren, en bra dag att spå väder och liknande. Om det regnade sa man i Småland att det skulle bli en torr sommar - och tvärtom. Om det snöade sa man i Dalarna att det skulle bli mycket broms på sommaren, men ett gott år om det var klart väder.

På långfredagsmorgonen var det bäst att man tog på sig strumporna redan i sängen, eftersom man absolut inte skulle gå barfota på trägolv. Då skulle man slå sönder tårna under sommaren. Man skulle heller inte piska med något i luften för då ökade man Kristi lidande. 

Förr skulle långfredag vara en ”långtråkig” dag, då man skulle man hålla sig lugn. Långfredagen var den stora sorgens dag, Jesu dödsdag. Sorgen markerades genom att inga onödiga sysslor fick utföras. Man åt enkelt och barnen fick inte leka. Stämningen var tung och tryckande. Sveriges Radio spelade inte pop och rock, bara psalmer. Även icke-troende märkte av det, då förbud mot allmänna nöjestillställningar rådde ända fram till 1969, och affärer, restauranger och danspalats var igenbommade. Det skulle helt enkelt råda allmän frid i samhället.

För övrigt var det inte lämpligt att man på långfredagen drack mjölk, för då skulle man få bölder, sa man. Förutom att fasta fanns det folk som visade sitt medlidande genom att gå med ärtor eller stenar i skorna. Det skulle ju vara en sorgens dag, så man gick svartklädd och var stillsam och allvarlig hela dagen. I början på vårt sekel var det vanligt att man flaggade på halv stång ute vid kusterna.

I kyrkan var altaret svartklätt och där stod inga ljus tända, utan endast fem röda rosor som symboliserade Kristi fem sår. Man sjöng psalmerna utan orgelmusik, för det var ju påskfrid och allt skulle vara stillsamt och tyst.

Äntligen är vi på en dag som är uppkallad efter en gudinna! Fredag har fått sitt namn antingen efter gudinnan Frigg eller gudinnan Freja. Det råder lite oenigheter om dessa gudinnor. Enligt vissa är de till och med en och samma gudinna men med två olika namn. Frigg är förknippad med äktenskap och moderskap, medan Freja (bilden) är en fruktbarhetsgudinna. En annan fruktbarhetsgudinna som är förknippad med fredagar är den romerska gudinnan Venus. Venus är också fredagens planet.

Fredag ses ofta som en otursdag. Det är ingen bra dag för att börja med något nytt eller resa på. Bröllop bör absolut inte hållas på en fredag enligt folktron! Äktenskapet är då dömt till evig olycka! I det gamla bondesamhället såg man fredag som en dag då det var bäst att vila och gå försiktigt fram.

Men det finns ett roligt magiskt tips för fredagar också: Var uppmärksam på den kommande nattens drömmar, och försök skriva upp allt du minns så fort du vaknar. Om du gillar dina fredagsdrömmar ska du berätta om dem för andra på lördag. Då kommer de slå in!

Idag passar magi som handlar om: Kärlek, vänskap, relationer, sexualitet, fruktsamhet, njutning, skönhet, kultur, glädje, lycka.

SKÄRTORSDAG

Enligt folktron så gav sig häxorna iväg till Blåkulla natten till skärtorsdagen, för att festa mé djävulen.

I själva verket har vi häxor absolut inget med djävulen att göra. Djävulen tillhör de kristnas tro, och finns inte alls med i häxans livsåskådning. Ur häxors perspektiv får allt en helt annan förklaring. Så innan du bildar dig en uppfattning, kan det vara lämpligt att surfa på nätet och leta efter fler häxors sidor för att få veta vad en häxa egentligen står för.

Förr i tiden fanns en mycket stark djävulstro i kyrkan. Överallt och hur som helst, kunde den onda makten dyka upp för att bekämpa Guds verk och allt som var gott.

Speciellt vid påsken som var den största högtiden. Då bjöd djävulen alla sina häxkärringar på hejdundrande fest i Blåkulla. Natten till skärtorsdagen gav de sig av och kom inte tillbaka förrän sent på påskaftonen.

Våra påskkäringsseder härstammar från en tid då man på fullt allvar trodde att häxorna med sina trollkonster kunde skada människor och djur. Förklaringen är den att vidskepligheten hade sedan födseln blivit invaggad hos alla, och satt väl inrotad i folks medvetande. Varenda en trodde på Näcken, älvorna, tomtar och troll och övernaturliga förbannelser, vare sig de var vetenskapsmän eller fattighjon.

Om vart ordet Blåkulla härstammar ifrån tvistar de lärde. Förmodligen är det samma sak som "Blå kulle" dvs. utseendet av en plats långt, långt borta i utkanten, som man endast kan ana i ett blått dis. Andra förklaringar kan vara några av de nedanstående:

• Blocksberg, tyskt berg känt för övernaturliga krafter och tillhåll för häxor och djävulen
• Blå kula = helvetet
• Blå kulla = blå kvinna = dödsgudinnan Hel
• En obekant jungfru som hette Blåkulla
• Blå kulle = densamme som Näcken
• Blåkulla = en kvinnlig vattendemon 

 Det finns många kullar och liknande som man utpekat för Blåkulla. Sedan gammalt är det här i Sverige ön Blå Jungfrun i Kalmarsund som är den mest omtalade platsen.  I min grannkommun Solna finns också ett Blåkulla – det ser ut så här:

Hur kärringarna förberedde sig och vilka redskap de använde inför Blåkullafärden, fanns mycket vittnesmål om, men vad som sedan hände när de väl var där hos djävulen var mindre känt. Folk fantiserade mycket om det och det finns vissa vittnesmål från folk som berättat att de följt med i smyg till Blåkulla och sett hur kärringarna festade med djävulen, åt grodor och ödlor och träffade andra kunniga trollpackor som lärde ut sina trollkonster.

Att häxorna flög till djävulen skrevs det om redan i Eddan där det i "Den höges sång" står: Trollpackor såg jag genom rymden rida.

För att kunna flyga krävdes många olika föremål och trolldomsformler. T.ex. ett horn av nötkreatur med ett hål borrat genom spetsen, "smörjehorn", en björnklo, en bit av ett kranium, ett benstycke med inskurna hålor, en höns- eller tuppfot där ena klon saknas och slutligen en käpp med 3 påträdda skinnbitar.

En trolldomsformel kunde lyda ungefär så här: Upp och ut ända till helvetet.

Synd var det om den som råkade säga fel: Upp och ned ända till helvetet. Antingen fick de åka upp och ned hela vägen till Blåkulla, eller upp och ned i skorstenen hela natten.

Häxsabbat på Blåkulla. Nederst till höger tillreds brygd och salvor, vars upplyftande verkan kan ses i bildens mittparti. Ingredienser ligger färdiga under ett kläde, bland dessa finns lemmar av småbarn. "Vi lägger särskilt våra snaror för odöpta barn ... dödar dem ... kokar dem i en gryta, tills köttet lossnar från benen för att få en ... salva, som förmår hjälpa oss i våra konster, förlustelser och färder" bekänner en anklagad i "Häxhammaren".

Skärtorsdagen inleder påskens 3 heliga dagar. "Triduum sacrum". Eftersom många dagar runt påsken bär namn med färg skulle man lätt kunna tro att skärtorsdagen också hör till dessa, men benämningen har ingenting med färgen skär att göra, inte heller med verbet skära. 

Det skära som gett torsdagen sitt namn är nämligen ett gammalsvenskt ord som betyder rena. Det finns två anledningar till denna anknytning med att rena. Det finns t.ex. med i. uttrycket ”skärselden” – den renande elden. Ordet ”skär” i skärtorsdagen syftar på att Jesus (enligt evangelierna) tvättade lärjungarnas fötter just på denna dag.

I romersk-katolska kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag, varav ordet skärtorsdag är bildat. "Skär" kommer från ett fornnordiskt ord för 'ren', 'vacker', 'blank' eller 'klar', som också finns i förleden till ordet skärseld. I äldre tid sade man omväxlande "skärdag" och "skärhelgd" om denna torsdag.

I bondesamhällets föreställningsvärld var skärtorsdagsnatten häxornas natt. I sägnerna flyger häxorna på smorda kvastar till Blåkulla för att träffa Djävulen själv. Ordledet "skär" kommer av ordet "skära", som betyder rening. Skärtorsdagen sågs enligt äldre tradition som en reningens dag, genom syndaförlåtelsen och nattvarden. Därmed hade dagen i äldre katolsk tro en påtaglig religiös innebörd.

DYMMELONSDAG

Dymmelonsdagen, dagen då påskfriden inleddes. Namnet kommer av traditionen att i Skandinavien, ersattes metallkläpparna i kyrkklockorna denna dag av trästavar, dymblar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av att det var stilla veckan och att långfredagen var i antågande. 

Noteringar finns också om att klockorna bands med tyg för att inte kunna göra ljud. Den 13 augusti 1823 upphävdes, i Sverige, föreskriften som påbjöd att ingen musik skulle spelas från fastlagssöndagen fram till påskdagen.

Att klockorna tystnade på dymmelonsdagen fick till följd att det uppkom en föreställning att påskkärringarna samlades i klocktornen för sin blåkullafärd. Bringéus citerar en äldre text (1840-talet):  

Tre blåkullaresande kvinnor voro i klockstapeln. De voro nakna och skulle piska kyrkan. När prostens drängar kommo och ringde förste gång förlorade de sin makt och ringdes från stapeln, men de kom ej längre.

  

Att blåkullafärden inleddes på dymmelonsdagen går igen i att det förekom skottlossning i syfte att skrämma häxor och troll. Anledningen till att dymmelonsdagen förknippades med blåkullafärden beror troligen på att skärtorsdagen till och med 1772 var helgdag.

Under stilla veckan, dymmelveckan, var häxorna speciellt farliga. På vissa ställen förekom skottlossning i syfte att skrämma häxorna. Det var nu som häxorna flög till Blåkulla och all trolldom hade högsäsong. Alla var livrädda och försökte skydda sig på alla sätt och vis och gjorde allt för att inte locka till sig häxor. Vidskepelsen var enorm i gamla dagar.

Många föreställningar var förknippade med dagen, bl.a. fick man inte hugga ved eller låna ut saker. Det var farligt att hugga ved: ”Dymmeln” kunde komma i trät så att veden fort ruttnade och blev omöjlig att elda. Eller också blev den hård och svårkluven. Yxorna kunde bli slöa och obrukbara.

Dymmeln, från onsdag till lördag, var fastans strängaste och allvarligaste tid. Allt arbete skulle då vila och en mängd försiktighetsmått iakttas. ”Kringgärning” var särskilt farligt. Alla spinnrockshjul, kvarnhjul och andra hjul skulle stå stilla, för enligt folktron skulle allt som svängde runt öka Frälsarens pina. Man inte fick utföra något som gick runt, i alla fall inte efter klockan 12 på dymmelonsdagen. Ville man baka skulle degen vara utkavlad innan dess, för kaveln var ett av de föremål som gick runt och likaså spinnrocken. Om man spann skulle taket blåsa av.

Om ni tänker gifta er så ska ni passa på idag! Eller, ja på en onsdag i alla fall. Enligt folktron leder ett onsdagsbröllop till ett lyckligt äktenskap precis som tisdagar. Detta är också en bra dag för läkarbesök och affärer.

Onsdag är döpt efter den äldsta och visaste guden inom den nordiska mytologin: Oden. Han är en krigsgud men förknippas också med skaldekonsten, och är de dödas gud. Han har även skapat runorna som stod för både kommunikation och magi. Han förknippas ofta med den romerska guden Merkurius. Han står för handel och kommunikation. Merkurius är också onsdagens planet.

 

Magitips för dagen: Om ni har ett viktigt brev ni måste skriva eller något ni vill tala ut med någon om så är det dags idag! Det är Merkurius dag och därigenom en perfekt dag för all typ av kommunikation! Idag passar magi som involverar tex: Rädsla, rannsakan, se kärnan i saker och ting, utveckling, utbildning.