Rädda Moder Jord

Idag är det Internationella dagen för bevarande av ozonskiktet. Det är nu 25 år sedan Montrealprotokollet skrevs på. Protokollet handlar om avveckling och begränsning av användning av olika ämnen som skadar ozonskiktet. År 1998 blev den 16 september utsedd till den internationella dagen för bevarande av ozonlagret. Denna händelse skall påminna oss att belysa problemen kring ozonskiktet, dess relation till klimatförändringen och påminna om vad enskilda och industrin kan göra för att skydda ozonskiktet från ytterligare skador. Just september och oktober är numera månader med ett stort ozonhål över Antarktis. 2011 hade ozonhålet redan nått ungefär sin största storlek kring 24 miljoner km². Uttunningen av ozon inom hålet fortsätter och brukar vara som störst kring månadsskiftet september-oktober.

                                                                                                                                                                          

Kommer det att fortsätta på detta viset? Kvarstår hotet med ett tunt ozonlager och därmed kraftig UV-strålning?

SMHI utför på uppdrag av Naturvårdsverket dagliga mätningar av ozonskiktets tjocklek över Sverige. Detta görs i Vindeln och i Norrköping. Hur stort årets ozonhål blir kan du följa till exempel på sajten www.temis.nl under länken ”Assimilated ozone” eller direkt via den dagliga bulletinen.

Omvälvningar på marknaden, ekonomisk nedgång och prat om lågkonjunktur har genom tiderna inneburit hårda tider för miljön. I svåra tider ses miljöskydd som en lyxvara och som en belastning för ekonomisk återhämtning och utveckling. Men ozonlagrets fantastiska historia visar att den typen av tänkande inte är mer än en myt.

Avgörande multilaterala åtgärder riktade på miljöhot och – utmaningar kan även resultera i omfattande sociala, ekonomiska och hälsomässiga fördelar. Montrealprotokollet, som förbjöd de farligaste växthusgaserna, stöder arbetet att stoppa förstörelsen av jordens känsliga skyddshinna, men även kampen mot klimatförändringarna. Protokollet listar flera kemikalier som har visat sig bidra till uppvärmningen av vår planet. Genom att minska användningen av CFC -gaser (från engelskans chlorofluorocarbons, "freoner"), vilka användes bl.a. i sprayflaskor och kylskåp och genom att nu frysa användningen av HCFC- gaser har protokollet visat sig ha flera fördelar. Man får hoppas regeringarna ser på dessa resultat och känner att de kan agera inom klimatfrågar även i svåra tider. Åtgärderna borde omfatta en genomgång av hur de olika multilaterala miljöavtalen kan ge upphov i naturliga synergieffekter.   

                               

Vårt mål måste vara ett avgörande avtal som gör att vi lyckas stabilisera ansamlingarna av växthusgaser i atmosfären, och som säkrar finansieringen för att hjälpa utsatta länder anpassa sig till följderna av klimatförändringarna. Ett sådant avtal skulle inta bara vara ett exempel på framsteg i en av de största utmaningarna som vi står inför, det skulle också hjälpa oss handskas med hot som föroreningar, avskogning och minskad biodiversitet.

Ozonlagret har utsatts för kemiska attacker i årtionden och det kan ta ytterligare 50 år innan det återhämtar sig fullt. Montrealprotokollet har visat att det är en lång process att få miljön att må bra igen om den tagit för mycket skada. Men den största lärdomen är, att vi genom att arbeta för att lösa ett problem även kan ta itu med flera andra. Fortsatta framsteg och nya genombrott, skulle även ha stor betydelse för arbetet att nå millenniemålen. Låt oss på denna internationella dag, lova att i större utsträckning utnyttja de möjligheter som uppstår och göra vårt allra bästa för att skapa morgondagens gröna ekonomi redan idag.