DYMMELONSDAG

Om ni tänker gifta er så ska ni passa på idag! Eller, ja på en onsdag i alla fall. Enligt folktron leder ett onsdagsbröllop till ett lyckligt äktenskap precis som tisdagar. Detta är också en bra dag för läkarbesök och affärer.

Onsdag är döpt efter den äldsta och visaste guden inom den nordiska mytologin: Oden.Han är en krigsgud men förknippas också med skaldekonsten, och är de dödas gud. Han har även skapat runorna som stod för både kommunikation och magi. Han förknippas ofta med den romerska guden Merkurius. Han står för handel och kommunikation. Merkurius är också onsdagens planet.

Magitips för dagen: Om ni har ett viktigt brev ni måste skriva eller något ni vill tala ut med någon om så är det dags idag! Det är Merkurius dag och därigenom en perfekt dag för all typ av kommunikation! Idag passar magi som involverar t.ex: Rädsla, rannsakan, se kärnan i saker och ting, utveckling, utbildning.

"Baka onsdag - skär torsdag".
Som en kladdkaka med fudge på. Mums!

Du behöver:
200 gram smör
3 dl strösocker
2 st ägg
1 dl kakao
2 dl vetemjöl
4 tsk vaniljsocker
1 tsk bakpulver

Till topping:
2 dl grädde
2 dl socker
2 msk ljus sirap
100 gram mörk blockchoklad
100 gram smör

• Smält smöret i en kastrull och ta av från värmen, rör sedan ned socker och ägg, därefter dem torra ingredienserna.
•  Bred ut smeten i en liten långpanna ca 20x35 cm. Jag smörade och bröade formen lite lätt innan jag hällde i smeten. Grädda i nedre delen av ugnen i 175° 15-20 min.
•  När kakan är gräddad är det dags att göra toppingen. Blanda grädde, socker, sirap och choklad i en kastrull. Koka 10-15 min under omrörning till 118-120°
• Ta från värmen och rör ned smöret klickvis.
•  Nu är det lagom att vända kakan upp och ner på ett smör- eller bakplåtspapper. Bred toppingen över kakan och låt svalna en stund, ställ sedan in den i kylskåpet för att stelna ordentligt.
•  Skär sedan i små bitar på 3x3 cm.                                                                              

Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag efter det medeltida bruket att vira tyg kring kyrkklockornas kläppar för att de skulle ljuda dovt, eller också byttes de vanliga ut mot träkläppar (dymmel = träplugg, träkläpp). (Under skärtorsdag, långfredag och påskafton får därmed klockan en något dovare klang än vanligt. Under Påskdagens gudstjänst, då man firar Jesu uppståndelse, är metallkläppen tillbaka, och klockan kan ljuda med full klang igen.) Noteringar finns också om att klockorna bands för att inte kunna göra ljud. Den 13 augusti 1823 upphävdes, i Sverige, föreskriften som påbjöd att ingen musik skulle spelas från fastlagssöndagen fram till påskdagen.

 

Då ansågs påskfriden börja, den strängt markerade stillheten inför den stora helgen. Enligt gammalt bruk var dymmelonsdagen den dagen då påskfriden gick in, och tiden från onsdagen fram till påskdagen hette i folkmun "dymmeln".

I den gamla östgötalagen står det: Påskafrider ganger in a odinsdag hinom i dymbil wicku tha upbindes kluckur.
Från och med nu skulle det vara så tyst som möjligt och därför var det förbjudet att ringa i kyrkklockorna. Man blåste istället med horn för att sammankalla folket. Nu var det inte nog med att kyrkklockorna var tysta, utan även det vardagliga arbetet skulle vara tyst. Från klockan 10 på dymmelonsdagen fick man därför inte syssla med något som orsakade buller eller starka ljud som t ex att hugga ved, väva eller smida järn.

Tiden från dymmelonsdagen fram till påskdagen var den farligaste under hela året. Det var nu som häxorna flög till Blåkulla och all trolldom hade högsäsong. Alla var livrädda och försökte skydda sig på alla sätt och vis och gjorde allt för att inte locka till sig häxor. Vidskepelsen var enorm i gamla dagar.

I dymmeln fick ingen kringgärning förekomma, dvs. att man inte fick utföra något som gick runt. I alla fall inte efter klockan 12 på dymmelonsdagen. Ville man baka skulle degen vara utkavlad innan dess, för kaveln var ett av de föremål som gick runt och likaså spinnrocken. Om man spann skulle taket blåsa av.

"Dymmeln" betraktades också som ett väsen - kanske var det en allmän benämning på den onde. Om veden var ohuggen vid dymmeln skulle "dymmeln" sätta sig i den och det skulle bli väldigt svårt att få den att brinna efteråt. Men om man händelsevis högg ved på dymmelonsdagen, skulle dymmeln sätta sig i benen istället. Man undvek dock att hugga ved överhuvudtaget under dymmeltiden, eftersom det kunde sluta riktigt illa om kreaturen råkade gå på spånorna. De skulle drabbas av en sjukdom som var farlig för deras klövar. Den bästa boten var att skära en jordtorva runt vänstra framfoten på kon och hänga upp den.

Värst var det om häxorna och trollgubbarna kom åt kreaturen som var bland det viktigaste på en gård förr. Det sades nämligen att häxorna red på stulna kreatur till Blåkulla och de ville också åt mjölken som de använde för att trolla med. Man skyddade därför sina kreatur noga genom att låsa in dem och rita kors av tjära på dem och över alla dörrar. Ett kors hade mer makt än trollpackorna. Det skulle ritas ett nytt kors varje år.

Om elden slocknade brukade man gå in till grannen och låna, eftersom det inte fanns tändstickor, men under dymmeln kom det inte på frågan att låna eller låna ut till varandra. Under dymmeln kunde det nämligen trollas med allt, till och med rök, och man skulle inte lita på någon. Vem som helst kunde vara häxa, såväl prästens fru som en fattig torparhustru.

Ett bra medel mot trolldom var dymmelonsdagsgödsel. Även gödsel som var "skiten" på skärtorsdagen var bra. Man trodde starkt på den. En källa säger att en fin dam som skulle väva utbrast när väven gick dåligt: Det sa jag väl, när vi inte smort den med skärtorsdagsdynga.

Man skulle skydda gödselhögen, genom att sätta en kniv i den. Då skulle inte trollen dansa på den. Om man var ovän med sin granne och ville "bringa olycka i hans stall", skulle man före solens uppgång på dymmelonsdagen springa naken runt hans gödselstack.

Vidare skulle man tre dagar före och tre dagar efter dymmeln inte dra hem granris från skogen, för då drog man med sig mycket orm till gården.

För övrigt skulle alla sysslor vara gjorda inför påskfriden, annars drabbades man av många olyckor.