HÄXANS HISTORIA - Del 2

Häxan i tidig kristendom
I Första Korintierbrevet i Bibeln pekar aposteln Paulus ut de grekiska och romerska gudarna som demoner i tjänst hos Satan. Alla som dyrkade dessa var alltså onda och måste antigen avrättas eller omvändas till den kristna läran. Detta gällde särskilt de kvinnor som dyrkade Hekate. Men den romerska kristna kyrkan gick också hårt fram mot andra kristna grupper och utgick från att även dessa var djävulens lärjungar.  

En särskilt sorts häxa uppstod i folktron under den här tiden. Striges var trollkunniga kvinnor som använde sina kunskaper för att skada andra, alltså en traditionell bild av häxan. En romersk författare använde ordet ”Striges” som benämning på ”kvinnor som idkar svartkonst och flyger genom luften”. Striges använde inte kvastar till sina luftfärder, utan förvandlade sig till hemska fåglar med människolika huvuden. De hade sylvassa näbbar och klor som kunde slita en människa i stycken. Det var ensamma nattvandrare som kunde råka ut för deras vrede, men framför allt förknippas Striges med för tidig spädbarnsdöd.

Det sades att häxan flög in i ett barns obevakade rum om natten och lät det dia sin giftiga mjölk. Striges har också kopplats ihop med vampyrer och ugglor, vilka fick dåligt rykte i det kristna Rom. Detta kan ha att göra med att ugglan var en symbol för gudinnan Minerva/Athena, som ju av romerska kyrkan ansågs vara ond.


Men den kult som dyrkade den romerska jakt- och mångudinnan Diana lyckades överleva och finns kvar än idag. Denna version av Diana har mycket lite med jakt att göra och hon symboliserar istället mörkrets och månens olika krafter, med vissa inslag lånade från Hekate. Dianas kult spred sig till andra delar av Europa, framför allt landsbygden.


Den tyske biskopen Burchard skrev på 1000-talet om Dianakulten och berättade att gudinnan far fram över natthimlen med ett följe av häxor och olika onda andar. Han kopplade också ihop Diana med den gamla germanska gudinnan Holda, men även med kung Herodes fru Herodias, som lät avrätta Johannes döparen och sades bli tvingad att i eviga tider vandra som en ande i natten som straff.

Gudinnan Holda var från början en vacker och stark kvinnogestalt, som for fram på nattvindarna i sällskap av de dödas själar. Holda var beskyddande och rättvis, men fruktansvärd mot sina fiender. Då hon blev vred förvandlades hon till en ryslig gammal hagga, med kroknäsa, långa klor och krokiga tänder. Väldigt lik den traditionella bilden av en häxa, alltså. I det kristna Europa förvandlades Holda till just en hemsk figur att skrämma barn med och när bröderna Grimm gav ut sin sagosamling 1812 hade hon fått en behagligare form som den snälla fru Holle i sagan med samma namn.


I morgon kommer del 3, som handlar om medeltidens häxor…