☽✪☾ Ett foto av en magisk plats utomhus
Det finns många magiska platser, hela naturen i sig är ju magisk tycker jag. Trolska skogar, grottor, borgar eller ruiner, älvor som dansar i daggen på en äng... Men en magisk plats jag har i min närhet är skålgropsstenen, en offersten från bronsåldern.
Groparna är oftast grunda och ca 5 cm i diameter och därför förefaller den rimliga tolkningen att det skulle vara någon form sädeskross inte riktigt hålla. Experterna lutar mer åt att de användes i någon form av offerritual.
Groparna skulle smörjas med osaltat fett vid soluppgång eller solnedgång, och ofta lämnades också någon form av offer. Det kunde vara i form av en liten sten, men också mynt eller sällsynta metaller. Att göra detta skulle ge lycka till den som lämnade offret.
Spekulationer kring solkult och fruktbarhetskult finns också och gissningar om att man hällt blod i skålarna ökar magin kring dem. Under 1800-talet fanns mycket vidskepelse kring skålgropsstenarna och de kallades "älvkvarnar".
Man föreställde sig att älvorna malde sin säd i groparna och att stenarna var magiska
Denna bronsålderssten från 1700-500 f.Kr. användes av lokalbefolkningen som en helig plats. Denna så kallade "älvkvarn" innehöll dussintals små gropar som handmals av människor. Groparna var tänkta att vara kvarnstenar i miniatyr för tomtar, älvor och andra naturandar.
Kymlingestenen är ett sällsynt exempel på en älvkvarn - och en som är mycket välbevarad. Av denna anledning har stenen gjort en del resor under sin livstid. 1899 flyttades den till Skansen friluftsmuseum. Där stod stenen i 90 år, varefter den flyttades till Rissne centrum. Där tillbringade den 11 år som utsmyckning av stadens torg.
2011 kom stenen äntligen tillbaka till Kymlinge efter en motion från kommunfullmäktige, som menade att stenen borde tas tillbaka till sin ursprungliga plats, och fungera som en koppling mellan människans utveckling och det kulturhistoriska landskapet.
I motionen om beslutet av flytten tillbaka till Kymlinge angavs lite historik runt stenen. Här är ett avsnitt ur den motionen:
Kymlingestenen-
älvstenen i Rissne centrum- flyttades hundra år sedan från dåvarande Spånga
socken (vari Kymlinge ingick) till Skansen. Det var ett omfattande dagsverke
stenflyttarna utförde måndagen den 6 mars 1899. Först att, pulsande i den djupa
snön, med spett och bommar tum för tum väga upp den 5 ton tunga stenen och låta
den rulla ner på en extra kraftig hemmabygd drög. Sedan spänna för hästarna och
påbörja färden i den svagt lutande svackan ner mot vägen. Där göra en lov åt
höger och möta det första motlutet på vägen förbi Killingtorp, över rälsen på
Uppsalabanan fram till Linvävarkrogen. Där blev det kanske färdknäpp för karlarna
och en hötapp för hästarna, innan de fortsatte slädfärden. Mot kvällen piskades
hästarna uppför backen vid Skansen genom Bellmansroporten till Offerholmen, där
stenen vältrades av.
Citat ur Dagens Nyheter den mars 1899:
Älvstenarna på Skansen. I måndags
flyttades, med vederbörligt tillstånd av Kunglig vitterhets-, historie och
antikvitetsakademien till Skansen, en av vårt lands allra märkligaste älfstenar
eller älfkvarnar den bekanta Kymlingestenen, som stått på ett berg på
Kymlinge ägor i Spånga socken i Uppland.
Forslingen, som skedde med 4-6 hästar, gick tack vare det präktiga slädföret
lyckligt och stenen har nu fått sin skyddade plats på Offerholmen.
Nu har Kymlingestenen varit i en ”exil” från sin berghäll i Kymlinge ättehaga i
mer än 100 år. Först i fågeldamm på Skansen i ca 90 år och sedan vid en
plaskdamm i Rissne centrum i ca 11 år. Till berghällen i Kymlinge kom stenen
troligen under vår senaste istid som ett flyttblock, ditfört av inlandsisen,
innan isen för 10 440 år sedan smalt och lämnade Spånga.
Klicka på nedanstående länk så ser du ett litet videoklipp på stenen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar