44 dagar av häxkonst, dag 9

 ☽✪☾ En favorit; mytologiskt djur.

Dagen ämne är svårt… Det finns en hel uppsjö av underbara mytologiska djur så som drakar, enhörningar mm. Sen är det så att jag just inte har något ”speciellt” djur, så där så att det verkligen står ut bland de andra. Men gripar har alltid intresserat mig. Så det får det handla om idag. Jag tycker gripen är ett oerhört vacker, ståtligt och starkt djur. Men om den verkligen har funnits, det kan jag ju inte säga. Men jag skulle gissa att någon gång för länge länge sen kanske den fanns, eftersom den finns så långt bak i historien.

En grip är delvis ett lejon, delvis en fågel. Vanligen avbildas den med ett lejons bakkropp, bakben, svans och öron och en örns framkropp, framben, vingar och huvud. Gripen behärskar därför både jorden och luften, kungarna av jord och luft. Gripen står för solen, visdom, frälsning och hämnd.

Gripen var en känd skattsökare och beskyddare. De sades ha en fantastisk instinkt för att finna guld i bergen som de byggde sina nästen av. På grund av det så var deras nästen väldigt lockande för tjuvar, och de fick göra sitt bästa för att bevaka det dom samlat på sig. Men Griparna vaktade inte bara sitt guld utan även andra skatter som Livets träd. I Grekland och Rom så vaktade griparna gravar. I Grekland var den också Apollons riddjur. Samtidigt var den en inkarnation av hämndgudinnan Nemesis.

Gripar finns ju idag i t.ex Scanias logga, landskapsvapen, men det är väl mest från fabler och sagor man hörts talas om dem. Så som gripen i Lewis Carrolls Alice i Underlandet.

Gripen är ett bevingat fyrfotadjur, magiskt men våldsamt. Denna typ av vilddjur föds i de hyperboreiska bergen. Kroppens lemmar är som lejonets, men vingarna och huvudet är örnens. De är våldsamt fientliga mot hästar. De sliter också itu en människa när de råkar på någon. Denna föreställning om gripen som mycket våldsam håller i sig under hela medeltiden. Några av dess släktingar är harpya, sfinx och chimaira.

Liksom de flesta fabeldjuren uppkom gripen i Mesopotamien för att sen vandra in i den grekiska och romerska mytologin. I sin sammanblandade djurform kombineras fågelns snabbhet, lätthet och örnens vaksamma blick med lejonets styrka och mod, och gripens klor ansågs besitta magiska egenskaper, och en fjäder ifrån varelsen kunde göra en blind seende igen.

Sen finns det ju en annan tolkning av Gripen som en allierad till människan i kampen mot allt det onda i världen. Denna tolkning används flitigt i flera fantasyböcker. Då talas det i allmänhet om att Gripen hjälper mänskligheten i kampen mot drakar, som det enda effektiva vapen då de är mycket snabbare flygare, men långsammare i dykningar. Stridstekniken i detta fall var då att gripen skulle försöka smyga sig upp bakom draken och flyga ikapp. Problemet är då ifall det finns en annan drake ovanför och dyker då gripen inte är snabb nog att ta sig därifrån utan måste försöka ta sig till samma höjd som draken är för att få sitt övertag igen.

Även Marco Polo nämner gripen. Han får höra att det på Madagaskar finns en fågel som han klassar som en grip. Han skrev; "Men jag är säker på att det inte kan vara tal om något annat än gripar med hänsyn tagen till den monstruösa storlek som de tillskriver fåglarna." Men troligen var det inte alls gripar det rörde sig om utan om den numera utdöda fågelarten "elefantfågel" eller "madagaskarstruts" som den även kallades, en jättestruts som kunde vägde uppemot 500kg.   

I den medeltida kristna symboliken kom gripen att stå som symbol för Kristus två naturer: gudomlig (fågelaspekten) och mänsklig (lejonet). Det var inte heller ovanligt att se gripar utanför kyrkor för att värja sig mot onda andar.

Gripen fanns även i fornsvenskan, då kallad "gamber" eller "griper", och går att hitta som motiv på t.ex. dopfuntar. Gripen går också att finna på många ställen t.ex. i vapensköldar, som Griffen och tyska städer som Greifenhagen. Algotsönernas ätt med förankring i Västergötland hade redan under 1200-talets början ett avhugget griphuvud i sitt vapen.

Under senmedeltiden vidareutvecklades en variant av gripen till hippogriff/hipogryf, vars karaktär är liknande den grekiska hästen Pegasus och vår nordiska Sleipner, och det är ju just en hipogryf Harry Potter rider på i böckerna.