Translate

2021/12/12

44 dagar av häxkonst, dag 25

 ☽✪☾ Vad tycker dina nära och kära om din häxväg? Vet de? Varför eller varför inte?

Jo de flesta vet, och visste de inte innan, så vet de ju nu då jag delar mina blogginlägg på facebook.

Så hur har de reagerat? Jag vet inte om jag har haft tur eller om jag har ovanligt hänsynsfulla medmänniskor runt omkring mig. Men jag har aldrig fått en negativ reaktion. Mina mostrar och kusiner, och övrig släkt har inget sagt, men som sagt - de vet om de läser mina inlägg på fb.

Min pappa sa aldrig något om det, det var inget vi pratade om, men vi pratade iofs aldrig om religion överhuvudtaget. Min mamma var uppvuxen med en frikyrklig tro, så hon var kristen. Hon gick bort för 32 år sen, och då hade jag själv inte kommit in på denna väg. Men hon sitter nog där uppe och ler, med huvudet på sned, nickar och säger: Det visste jag väl! För jag var ju lite udda redan som barn, som hellre var ute i skogen och letade efter ätliga växter, fina stenar och bra-att-ha-pinnar. Det var lika naturligt för mig att äta bär och stensöta i skogen, eller bygga bondgårdar av bark och kottar, som det var att leka med Barbie och lego.


Jag har alltid visat respekt för naturen, och lever efter regeln; att om man respekterar naturen och lever med den så finns det så mycket att hämta i en sådan relation. Jag har en kolonilott där jag odlar både till hushållet och till mitt magiarbete, har lite örter och blommor på balkongen, har t.o.m. ett växthus där. Att äta och använda det som man själv har odlat eller plockat är en naturlig del av mitt liv. Jag kallar mig ju vildhäxa, och det é från naturen jag får mest energi.

Min man säger inget direkt om det heller, utom då han skämtsamt säger: Ja ja, du och ditt flum flum.
Han tar tacksamt emot kristallhealing och healing utan kristaller oxå, och drar till och med ett tarot- eller orakelkort då och då. Det enda han inte är direkt överförtjust i är när jag eldar mina rökelser eller doftljus, det gillas inte. Men att jag håller på med mina örter det är något han gillar. Han älskar också att odla, men då är det chili och tomater som gäller.

 

Mina barn vet såklart, och de har själv lite häxerier för sig. Men de är inte praktiserande häxor direkt, utan det är nog mest till husbehov där. Min yngsta dotter älskar att pyssla med magi när hon är här och hälsar på. Hon och jag går också på alternativmässan 2 gånger om året. Då handlar vi massa kristaller, örttvålar, orakelkort och annat ”hokus pokus.” Vad det gäller mina vänner så är det inte någon som verkar tycka att jag är konstigare än någon annan. I och för sig har jag en liten lagom mix av vänner över lag, men merparten av dem är inte wiccaner, häxor eller liknande.

Sen har jag ju kurser inom både inom magi och tarot, kristallhealing och medial utveckling. Så alla som ser mina sidor på nätet vet ju givetvis.


På jobbet sa jag inget om det, jag presenterade ju mig inte med ”Hej jag heter Leila, jag är häxa och tror på Moder Jord, guden & gudinnan och jag arbetar med magi”.

Men om någon frågar så är jag ärlig och öppen med det. Jag använder dessutom mina smycken med symboler som pentagram och liknande öppet. Däremot är jag av den åsikten att man ska respektera sina medmänniskor, och använder inte sådana symboler när jag vet att jag t.ex ska gå till en kyrka eller besöka ett äldreboende etc. Jag vill inte provocera, och jag är tillräckligt trygg i min egen tro, så jag behöver inte konstant bära symboler utanpå för att bevisa den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar